PMS-Förbundet | Fakta
224
page-template-default,page,page-id-224,page-child,parent-pageid-58,ajax_fade,page_not_loaded,,select-theme-ver-4.1,wpb-js-composer js-comp-ver-4.3.4,vc_responsive

Vad är PMS?

PMS betyder att man får humörförändringar och andra besvär dagarna före mens. PMS är en förkortning på premenstruellt syndrom. Att känna av PMS är vanligt men vilka besvär PMS kan ge varierar från person till person. Man kan också känna av PMS olika mycket från månad till månad.

Premenstruellt syndrom (PMS) är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och psykiska besvär som sker under ägglossning och fram till menstruation hos kvinnor i fertil ålder. De flesta kvinnor känner av PMS-besvär tre till tio dagar innan mens men en del kan även känna av besvär så mycket som två veckor innan samt under mensen första dagar. PMS är kopplat till de hormoner som frigörs under och  runt ägglossning men exakt vad det beror på att vissa drabbas och vissa inte vet man inte säkert.  Men symtomen uppträder endast om kvinnan har haft ägglossning och de försvinner alltid när menstruationen kommer eller kort därefter. Därför har gulkroppshormon, som ökar kraftigt från ägglossningen fram till menstruationen, ringats in som viktigt i sammanhanget. När det bryts ned bildas olika restprodukter, som till exempel allopregnanolon – ett ämne som påverkar kvinnor i olika utsträckning.Enligt den nu rådande teorin kan allopregnanolon hos vissa individer påverka GABA-systemet, som är ett dämpande och lugnande system, så att det inte längre fungerar som det ska. Då upphör den lugnande effekten så att ångest, oro och aggressivitet kan ta över.

Även andra hjärnfunktioner kan påverkas negativt av allopregnanolon, som koncentrations- och inlärningsförmåga.

Uppgifter i litteraturen anger förekomst av PMS hos mellan 25% och 90% av fertila kvinnor. I en svensk studie gjord i Göteborg fann man att bland kvinnor mellan 18 och 45 år hade 45% lätta, 30% måttliga och 5% svåra symtom. 80% av kvinnorna i studien hade alltså PMS och 10% av dem önskade behandling.

Källor: Vårdguiden, Kvinnohälsa.se, Karolinska Institutet,