FAKTA

Alice Garpenschöld

Alice Garpenschöld

FAKTA

PMDS – En dold folksjukdom

Har du PMS eller? Ja, säg den kvinna som inte någon gång stött på den frågan. Det är knappast någon hemlighet att kvinnor kan påverkas negativt dagarna innan mens, men att symptomen kan bli så svåra att hela tillvaron ställs på ända, är det faktiskt få som känner till. Så har det också tagit närmare tjugo år att sätta premenstruellt syndrom på den medicinska kartan. Det är även relativt nyligen som den svårare diagnosen PMDS, fått ett eget namn. Något som enklast kan förklaras med att var 20:e kvinna idag lider i det tysta, utan att veta vad hon drabbats av.

Benämningen PMDS, på engelska PMDD, står för premenstruellt dysforiskt syndrom, där dysforin, motsatsen till den mer lustfyllda euforin, syftar till nedstämdhet, ångest och retlighet, men också aggressivitet. Detta sedan många kvinnor förlorar kontrollen över sina känslor och upplever ökad vrede vid PMDS. Det står sedan länge klart att det råder stor skillnad kring vilken utsträckning kvinnor upplever PMS-symtom. Studier visar att ungefär 3-8 procent av världens kvinnor i barnafödande ålder idag lider av PMDS, ett procenttal som brukar definiera en folksjukdom. Sett till Sverige innebär det att ca 100.000 kvinnor lever med detta unika och allvarliga hormonella tillstånd, med en viss ärftlighet. Trots att PMDS är direkt kopplat till menscykeln, är det ändå inte en hormonell obalans, vilket man gärna antar. Det är inte heller en psykisk sjukdom, även om symtomen lätt kan misstas för depression eller ångest, utan ett rent biologiskt tillstånd som inte är kopplat till beteende. Så hur ska man då veta man drabbats av? läs vidare: har jag pms /pmds?

Symtomen vid PMDS är cykliska och byggs till skillnad från PMS upp gradvis, en till två veckor innan mens, under den så kallade lutealfasen, vilket är den period i menstruationscykeln som följer ägglossningen. Många av de drabbade upplever att besvären kulminerar veckan innan, för att sedan snabbt avta vid mensens start. Gå till Symtom. Eftersom PMDS fortfarande är en relativt okänd diagnos är det vanligt att den misstas för bipolär sjukdom, ångesttillstånd eller depression. Detta eftersom de svåra symtomen vid PMDS till större delen är av psykisk natur och i mångt och mycket ser ut vara depression eller ångest. 

För den som lider av PMDS kan det skapa allvarliga problem på det emotionella planet, men också påverka den professionella sfären negativt. Något som i sämsta fall kan generera i att man tvingas lämna sitt jobb eller en relation. Hårt drabbade kvinnor vittnar även om självskadebeteende och självmordstankar, vilket bekräftar diagnosens allvar.

PMDS är ett allvarligt och erkänt kliniskt tillstånd som varje kvinna har att söka hjälp för, så även anhöriga och familj.  läs vidare: stöd och hjälp

Om man tänker sig att en kvinna i snitt har 450 menscyklar under en livstid är diagnosen att betrakta som långsiktig, i synnerhet då PMDS upphör först då man slutar menstruera och går in i klimakteriet. Vissa kvinnor drabbas redan i tonåren. Besvären förefaller sedan öka något med åldern. Några upplever också att symtomen förvärrats efter att de fött barn.  

Är du anhörig till någon som lider av PMDS? läs vidare: anhörig och PMDS

Själva orsaken till PMDS är ännu inte klarlagd. Det beror som vi redan konstaterat inte på en hormonell obalans, då man inte kunnat visa på förhöjda eller onormala hormonvärden hos de drabbade.

-PMDS är inte en psykiatrisk åkomma, säger Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi. Detta eftersom symtomen är cykliska. Att PMS/PMDS tvärtom är biologiskt och ej kan kopplas till beteende, gör det alltså till ett unikt och mycket komplext tillstånd, som fortfarande lämnar en del frågor obesvarade. Vad som däremot utlöser delar av symtomen vet man desto mer om, liksom var i kroppen dessa “triggers” uppstår. Det finns forskning som visar på ett visst samband mellan en överkänslighet mot allopregnanolon i hjärnans GABA-system, vars uppgift är att sakta ned hjärnans aktivitet. Allopregnanolon är i sin tur en neurosteroid som bildas när hormonet progesteron bryts ned. Efter avslutad ägglossning ökar progesteron i kroppen för att sedan minska igen efter ca två veckor, såvida du inte blir gravid efter ägglossningen. För att bättre förstå vad överkänslighet mot allopregnanolon innebär i praktiken, behöver man betänka att GABA-systemets främsta uppgift normalt sett är att dämpa och lugna människor. För de som lider av PMDS, blir effekten istället den motsatta, vilket leder till hyperaktivitet, aggressivitet och försämrad impulskontroll, liksom ångest och depression. I samband med att progesteronet avtar, dämpas symtomen och man börjar känna sig “som vanligt” igen.

“PMDD is a cellular genetic malfunction in response to hormone changes, and it should be treated as the serious medical condition it is”
– Tory Eisenlohr-Moul

Sett till PMS/PMDS omfattning, kan man bara konstatera att forskningen hittills inte stått i proportion till antalet drabbade. Något som delvis beror på att syndromet tidigare inte accepterats som den folksjukdom det faktiskt är. Så sent som 2019 inkluderade WHO, World Health Organization, PMDS till ICD-11, vilket validerade syndromet till en globalt erkänd, medicinsk diagnos.

Sammanfattningsvis vill vi säga att den bakomliggande orsaken till att vissa kvinnor drabbas av PMDS än så länge är okänd. Det finns alltså inget facit därvidlag, utöver de faktorer vi redogjort för här.

Det som visat sig när det kommer till behandling av PMS och PMDS är att det är mycket individuellt vad som lindrar besvären. Med stöd från din läkare eller gynekolog behöver du därför pröva dig fram för att hitta det som hjälper just dig. Börja med att kartlägga dina symtom i ett första steg, för att få en ökad förståelse för dina symtom, något som faktiskt kan vara terapeutiskt i sig! Med det sagt, finns det idag inget etablerat botemedel för PMDS, utöver de preparat och behandlingsformer som kan lindra symptomen. Du läser mer om dessa alternativ här.

Antidepressiva läkemedel (SSRI)
Den vanligaste behandlingen mot PMDS är det receptbelagda och antidepressiva läkemedlet escitalopram som du tar under fasen då du känner av PMDS. Viktigt att förstå är att escitalopram fungerar annorlunda när du tar det vid PMDS än om du skulle medicinera under en depression. Vid PMDS upplever du som regel lindring redan inom något dygn, att jämföra med flera veckor om du lider av depression. Något som också kan vara bra att veta är att behandling med SSRI kan leda till sexuell dysfunktion och påverka din sexlust. En vanlig biverkning med dosberoende effekt som försvinner vid behandlingsuppehåll.

Ur Kloka Listan rekommenderas:
Escitalopram – Escitalopram, Cipralex & Seroplex
Sertralin- Sertralin, Oralin, Sertrone & Zoloft
Du hittar samtliga rekommendationer från Kloka listan HÄR

P-piller
Läkemedel som avvärjer ägglossning, till exempel P-piller har också visat sig hjälpa mot PMS och PMDS. Här fungerar som regel P-piller med lägre östrogenhalt, som innehåller drospirenon bättre.

Vätskedrivande läkemedel
Det vätskedrivande läkemedlet spironolakton är ytterligare ett preparat som kan ha effekt, eftersom det delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Du tar då läkemedlet en till två veckor före mens och gör uppehåll övriga dagar.

Livsstil
Att faktorer som sömn, kost och motion påverkar vårt totala välbefinnande råder det ingen tvekan om. Dock har det visat sig att de vanligaste kostråden inte har någon större inverkan på PMDS. Att dra ned på koffein, socker och alkohol, har alltså ingen bevisad effekt, trots de uppenbara hälsovinsterna. Forskning som rör livsstil, motion, kosttillskott och ett eventuellt lindrande samband vid PMS/PMDS är fortsatt mager, men det finns de som upplever att kosttillskott som vitamin B6, kalcium, magnesium och andra örtmediciner hjälper. I en enkät som gjordes via PMS-förbundets Facebook-grupp ”Vi som lever med PMS/PMDS” upplevde de flesta välgörande effekter av röra på sig mer och stressa mindre. Aerob fysisk aktivitet, som att till exempel simma, cykla och promenera höjer dessutom energinivåerna och främjar ditt humör. Det är dock viktigt att understryka att detta är inte vetenskapligt belagt. Vissa kvinnor känner sig även hjälpta av kognitiv beteendeterapi.

Vårdguiden, SVT, , The International Association for Premenstrual Disorders (IAPMD), Janusinfo (Kloka listan), Harvard Health Publication, National Library of Medicine, KRY – Fakta & råd, The Office on Women’s Health (OWH), Internetmedicin

Research: Marika Berglind-Ekman
Text: Jennie Nysted
Illustration: Alice Garpenschöld
Granskning: Professor Marie Bixo, Umeå Universitet